söndag 16 februari 2014

Lördagstema: Tvätt

'Tvätta lille Brummelman
med tvål och borste i en spann
ingen björn i detta land
ska bli så ren som han'

skaldade Torbjörn Egner om ett av djuren i Hackebackeskogen. Renlighet är en dygd sa man förr, och är det så måste nutidens människor vara bland de dygdigaste någonsin.
Som vi tvättar oss, och som vi tvättar våra kläder. Det skrubbas, peelas, duschas, tvålas och vaskas.
Oss själva och våra kläder.
På Plus en gång tog Sverker en gång upp småbarnsmamman som  tvättade åtta maskiner i veckan. Herr Hemul tittade på Fru Filifjonk som tittade tillbaks. Åtta maskiner, vilken amatör!
Småhomsorna gick på mulledagis och var ute dagen lång. Inga galonisar och bävernylonoveraller kunde stänga ute sand och smuts, det kröp in på bara skinnet. Fru Filifjonk drömde om att uppfinna en fintvättmaskin för mullebarn. Ungen åkte i, som hen stod och gick, och ut skulle komma en ren och glad unge i en änden och rena, torra kläder i den andra.

Fru Filifjonk var visserligen väldigt glad att småhomsorna inte gick i yllekläder och läderskor. Kläder som suger åt sig fukt, tar en evighet att torka, ska putsas och pressas. Men ändå.

Ofta tänkte hon på farmor som stod på Mälarens is och sköljde tygblöjor till tvillingar. Efter att först ha burit in ved och vatten, kkat tvätten på vedspisen. Sen fick den hänga där över vedspisen och matlagningen, den lilla stugan i Sjölottenberg måste ha drypt av fukt.
I skolbetygen på den här tiden kunde lärjungen ha frånvaro på grund av brist på kläder och skodon.

Nä, Fru Filifjonk är mycket glad över att ha en tvättmaskin, där man bara lägger in tvätten och sen trycker på en knapp. Tråkigt må det vara men jobbigt? Icke.

Tvättar vi för mycket. Ja visst gör vi det. Kläder som använts en halv dag åker i tvätten, det kunde gått att vädra dem. Alldeles särskilt som vi dag tvättar oss minst en gång om dagen, ofta fler.
Kommmer ni ihåg skåpen man hade sin gympapåse i förr? Efter gympan la man ner kläderna och handduken i en tygpåse som man sen hängde in i klassens såp. Två gånger per termin blev man beordrad att ta hem den till tvätt. Småhomsornas gympakläder gick i tvätten efter varje lektion.
Det kunde ju vara nåt mellanting.

Mammorna stod i tvättstugen, det tog ofta en hel dag. Kvällen innan lade man tvätten i blöt i enorma stålkar. På morgonen satte man igång tvätten. Tvättmaskinen var gjord av blankt stål, hade två stora luckor, manuell temperaturinställning, och vattenpåfyllning genom en tratt på sidan. Det gällde att passa temperaturen och stänga av gasuppvärmningen när rätt tvätt temperatur uppnåtts.
Ja innan dess skulle förstås tvätten lyftas ur blötläggningsvattnet, vilket man gjorde med hjälp av två tvättkäppar. Vattnet tappades ur i rännan som löpte runt rummet och fram till golvbrunnen.
Medan temperaturen steg började man med handtvätten i den djupa tvätthon. Mellan tvätten och sköljningarna lade man strumporna och ylletröjorna på träbänken bredvid. Var tvättstugan modern hade en en separat centrifug, annars fick man vrida så gott det gick. Så titta till temperaturen och så in i torkrummet med handtvätten.. Den enorma värmefläkten sattes igång och lät som halv orkan.
Passa tvättmaskinen och låta den gå en stund med rätt temperatur. Tvättvattnet tömdes ut i rännan, och hela tvättstugan fylldes av ånga från koktvätten. Den heta tvätten lyftes ut med hjälp av käpparna, och så skulle den sköljas i de stora bykkaren.
Ny tvätt ner i maskinen, tvättvolymen var rejäl eftersom man inte rände i tvättstugan alltför ofta.
Kallvatten tappades upp i stålkaren och tvätten sköljdes genom att röra runt med tvättkäpparna. Minst två sköljvatten, men gärna tre eller fyra. Ett drypande vått lakan väger sina modiga kilon, det var ett tungt, tungt jobb att tvätta.
Fanns det ingen centrifug kunde det finnas två valsar man kunde veva tvätten igenom för att pressa ut vattnet. Sen hängdes tvätten i torkrummet, och nu fick man inte bara passa temperaturen i maskinen utan också hålla koll på torktvätten så man slapp dänka stryk- och mangeltvätt.
Stora spånkorgar med trästomme, mangelkorgar, användes för att lägga tvätten i. Så in i mangelrummet där lakan och dukar skulle läggas innan de rullades upp på trästockarna med hjälp av mangelfilt.  Så sätta igång den stora stenmangeln, där man fick passa på när den gick upp i ytterlägena. Då kunde man stänga av och byta mangelstock. Handdukar och örngott manglades också.  Så tillbaka med den fuktiga, manglade tvätten på tvättlinorna i torkrummet.
Det gällde att plocka om tvätten som hängde på tork, så den torkade jämnt. Lakanen skulle vändas på och tvätten närmast fläkten, som torkade först, tas ner och blötare tvätt flyttas närmare.
Så tillbaks till tvättstugan och nästa maskin tvätt som skulle igenom samma procedur.
Ibland tvättade man sina mattor, då fick man hänga dem på den stora tvätt bocken i trä för att rinna av. Sen drog man bocken in i torkrummet. Det gjorde man oftast sist för då kunde mattan hänga kvar över natten. Fukten i rummet fick man släppa ut genom fönstret och var det kallt ute, så fick man öppna och stänga så att det inte blev varken för kallt eller fuktigt.

Mellan varven stack man emellan med strykning av skjortor, blusar, näsdukar, byxor, kjolar.
Oftast hade man smörgåsar och kaffe i termos med sig, det blev för stort avbrott att gå upp för lunch.

När kvällen närmade sig städade man av mangelrum och tvättstuga. Nästa tant kom ner med sin tvätt och lade i blöt.
Morgonen därpå gick man ner och hämtade den sista torra tvätten.
Eller upp, i många, många hus tvättade man i källaren och hängde tvätten till tork på vinden. Efter att ha släpat de tunga mangelkorgarna uppför trapporna.

Fru Filifjonk klappar ömt den automatiska tvättmaskinen och den lika automatiska torktumlaren.......

6 kommentarer:

  1. Precis så var det. Vilken bra tvätthistorisk skildring! Och vilket slit. Alla dessa tunga lyft och manuella moment, tappa i, tömma ur...

    Ändå tyckte smedhustrurna i Johan-Olov Johanssons novell "Stortvätten" (länk i mitt Tvätt-inlägg) att det var rena himmelriket när det byggdes tvättstuga i Horndal på 1940-talet, så att man slapp köra ner tvättgryta och ved till ån och tvätta på vintern. På sommaren fortsatte man att tvätta i ån, eftersom det kostade pengar att tvätta i tvättstugan.

    SvaraRadera
  2. Har någon skrivit något om tvättmaskinernas betydelse för jämställdheten? Den måste ha betytt en hel del.

    SvaraRadera
  3. Jag vet inte det, jag! Om det betytt så mycket, det var faktiskt karlgöra att spänna tvättlinan utomhus så den inte säckade, och det var definitivt manligt att bära mangelkorgarna åt sin hustru. Blöta, tnga mattor var det också karlgöra att hantera.
    Hans Rosling har ju skrivit eller snarare berättat om tvättmaskinens betydelse för utvecklingen.

    SvaraRadera
  4. Mummel morr, nu slarvade blogger bort min fina kommentar! Jag repeterar: din text ska skrivas ut och hängas i min nya tvättstuga! Jag visste att tvätten var ett tungt jobb, men detaljerna ... vi fick bara lära oss i vilken ordning handdisken skulle göras på hemkunskapen. Toppen!

    SvaraRadera
  5. Jag har nog glömt ett och annat moment.....

    SvaraRadera
  6. Fantastisk text om tvätt från då till nu och fina reflektioner! Bravo! (www.texter-bilder.com)

    SvaraRadera