Lördagstema: HÖST

Äntligen, utropar Fru Filifjonk, hösten är här!
Ett sådant förnämligt lördagstema kan hon inte låta sig gå förbi.
Den krävande, kvävande, förtryckande sommaren är äntligen över, nu är det höst.

Hösten har lika många, om inte fler ansikten än sommaren, än är den krispigt klar, med hög blå himmel, klar luft, starka färger. Natten kommer med en antydan till bett i temperaturen. Frun får spänst i stegen, efter sommarens heta, dammiga traskande.
Än är den mild, dov, dämpad, med färger som lyser oväntat i den fuktiga luften. Nattens dimma kommer smygande, lindar sig runt bruna trädstammar, tvättar de gula bladen rena från dagen och öppnar mystiska dimensioner genom gatlyktornas lysande portaler. Allt är förlåtande, inget är krav.

Hösten låter dig vara den du är, som du är. Du behöver inte längre förställa dig, vara somrigt glittrande och glad. Hösten har inga måsten, du behöver inte vara smal, på gång, upptäcka nya smultronställen, stå ute i myggkvällen och svedja maten.
Du får gärna beöska höstens skogar och se om det kommit nån svamp. Om du vill.
Du behöver inte rensa, röja, kratta, klippa, bräka och bråta trädgården. Den får vara ifred och bli mystisk, slipper bli utfläkt till allmän beskådan och bedömning.
Du behöver inte vara utomhus. Men du får. Om du vill.

Klass på presenten.

Fru Filifjonk har fyllt år och i present gav hon sig själv en Kola.

Fina utflyktsmål

Åh, den här rubriken får Fru Filifjonk att tänka tillbaka på sin ungdom i Fältbiologerna och alla fina platser hon besökte då.
Det var utflyktsmål det.

Att sitta mittemot Kungshatt en kall februarikväll och höra berguven hoa, dricka te ur termosen och äta mackor. Det är en magisk, mystisk utflykt.

Mörkö om våren när slånbären blommar, och kornknarren spelar i fälten ner mot Skanssundet.

Utö, där man letar mineraler i slagghögarna vid gruvan, går över till östra sidan, där man vid lågvatten kan se de äldsta bergarterna i Sverige, 2,4 miljarder år gamla, fulla med granater som glimmar mörkröda.

Biskopsö i april när man hör alfågeln ropa utifrån fjärden.

Sommarläger vid Vättern, orkidéer, morellträd där vi satt uppflugna som kråkor och åt oss mätta och hade tävling i kärnspottning. Cykelutflykt till Visingsö, polkagrisar, romanser och talangtävling.

Varangerhalvön, i en Transitbuss. Nio ungar, tubkikare, sovsäckar, tält och stormkök. En tam räv, konditoriet i Vardöy, mäktiga fågelberg med sulor, liror, labbar och tretåiga måsar. Hårtvätt i Norra Ishavet en vecka efter islossning, som fick huvudet att kännas som krympt av indianer.
Godis, glass och samma kassettband, om och om igen. Nationalteatern och Björn Afzelius.

Camargue på påsklovet. Chokladwienerbröd till frukost, bröd ost och vin till lunch. La supermarché. Brûlepudding på biltaket, Saintes-Maries-sur-la-mer. Flamingo, ibis, dvärguv uppe i Alpillerna en fullmånenatt. Chaussure de champinones interdit och solbränna, flagande näsor och axlar. Mer godis.

Västra Jylland på fågelskådarläger, scoutstuga, alla huller om buller i logement. Jorduggla, valben på stranden, utflykt till Sylt, med stugnyckeln och Formel 1 för att hinna till färjan.

Lofoten, späckhuggare, sälar, utter, havsörn,

Solvärme, gräsdoft, barfota, stickor, lupp, fälthandböcker, ryggsäckar, tält, dagg, skidor, hemstickade ollar, Graningekängor, kartor, lek.

Sverige är fantastiskt.

Drömmen om trädgård.

Fru Filifjonk har väl som alla andra drömt om en trädgård.
En daggfrisk, sommarsval trädgård med ljuvliga blommor, smaragdgrön, len barfotagräsmatta, testunder i den underbara trädgårdsmöbeln med en vacker filt eller sjal nonchalant över ryggstödet. Blommande fruktträd, dignande bärbuskar, skönhetsfyllda rabatter, en vit bomullsklänning och timotejdoft i håret.

Men nu råkar det ju vara så att hon är ett mer rekorderligt, jordbundet fruntimmer, som inte uppskattar värme det allra minsta, tycker klippta gräsmattor sticks och att böcker bäst läses i skuggan. Inomhus.
Teet svalnar medan man går ut med det och varför i fridens dar måste vi bära runt på maten innan vi äter den?
Tappar man sin gaffel på golvet tar man upp den och har man inte gäster fortsätter man äta med den. Utomhus har den blivit jordig eller så har den försvunnit nånstans i spenaten. Inte den på tallriken utan den under bordet.
Förra sommaren råkade Fru Filifjonk lyfta på locket till grillen som sen ett par år har sin tillvaro i ett hörn av altanen. Där fanns ett stort, vackert och frodigt getingbo, varför locket raskt lades tillbaka med varsam tass. Det stora hålet i altanäckets överliggare fick då sin förklaring. Varför gå över räcket efter ved till bobyggarmaterial?

Vit bomull är utmärkt att drömma om trädgården i, men sällan lika utmärkt att vistas i den iförd.
Lämnar man filten sjalen boken, dynorna och gräsklipparen ute så kommer det ofelbart regn. Ibland skurvis men oftast dygnsvis. Sen är det inte mycket bevänt med prylarna. Och mögliga dynor och hoprostade klippare förtar något litet av det drömska.
Det är krasst men sant.
Gräsfläckar går oftast bort i 60 grader.

Sen är det det där att trädgårdsdrömmar oftast innehåller lika lite ogräs som flickdrömmar ölmagar och kalsonger på sovrumsgolvet.
Maskrosor får man numera tycka om, men kirskål inte. Särskilt om grannarna realiserar sina trädgårdsdrömmar. De innehåller sällan kirskålsinvasion.
Säger man kirskål så framkallar det alltid en tvångsreaktion hos omgivningen. Nån måste alltid säga att kirskål, det kan man äta, minsann. Aldrig, aldrig ,aldrig har Fru Filifjonk hört nån säga att kirskål, det är minsann gott det. Den syrliga, otäcka doft man får på fingrarna,,och i näsan,när man försöker rensa kirskål ger fullkomligt klart besked att ätlig må den vara, men god kan den aldrig bli.
Däremot är den en av de härdigaste örter som står att  finna i svenska trädgårdar. Hos just kirskål är det en föga uppskattad egenskap.

Lördagstema: Träning

Fru Filifjonk tränar nästan jämt. Det kan förvåna dem som träffat henne, men det är dagsens sanning.
Empati och medkänsla får hon träning i dagligdags på jobbet som nattbusschaufför. De trafikanter som är fulla och därmed dumma kräver extra stor dos, och ger så rika tillfällen till träning.
Frågor om resvägar ger rika tillfällen till träning av minnet och DET behövs verkligen.

Fru Filifjonks mormor hade mjölkaffär, och där var det ett absolut måste att kunna räkna i huvudet. Den lärdomen överförde hon till Fru Filifjonk som sedan dess tränar denna förmåga så ofta det går. Vid veckans besök i hökarboden räknas viktualiepriserna ihop i Fruns huvud innan de skannas och det stämmer för det mesta.

Teknik tränar Fru Filifjonk dagligen. Stickteknik är det roligaste som finns. Det trillar sockor, vantar tröjor och en och annan mössa från stickorna som ett resultat av dessa övningar och tränngstillfällen.
Varje vecka tränas sticktekniken och den soiala kompetensen på stick-café. Det senaste Fru Filifjonk lärt sig är att med hjälp av rundsticka och s.k. magic loop-teknik sticka två sockor på en gäng.

Vad mer tränar Fru Filifjonk? Ja, småhomsorna är ju inte alls så små som man kan tro, utan gedigna tonåringar och som alla vet, som har sådana varelser i sitt hem, så får föräldrarna rika tillfällen att träna sitt tålamod, sin organisationsförmåga, sitt tålamod, sitt ledarskap, sitt tålamod, sin behärskning, sitt tålamod, exemplen kan göras legio.

Annars tränar inte Fru Filifjonk så särskilt mycket.

Lördagstema: Tvätt

'Tvätta lille Brummelman
med tvål och borste i en spann
ingen björn i detta land
ska bli så ren som han'

skaldade Torbjörn Egner om ett av djuren i Hackebackeskogen. Renlighet är en dygd sa man förr, och är det så måste nutidens människor vara bland de dygdigaste någonsin.
Som vi tvättar oss, och som vi tvättar våra kläder. Det skrubbas, peelas, duschas, tvålas och vaskas.
Oss själva och våra kläder.
På Plus en gång tog Sverker en gång upp småbarnsmamman som  tvättade åtta maskiner i veckan. Herr Hemul tittade på Fru Filifjonk som tittade tillbaks. Åtta maskiner, vilken amatör!
Småhomsorna gick på mulledagis och var ute dagen lång. Inga galonisar och bävernylonoveraller kunde stänga ute sand och smuts, det kröp in på bara skinnet. Fru Filifjonk drömde om att uppfinna en fintvättmaskin för mullebarn. Ungen åkte i, som hen stod och gick, och ut skulle komma en ren och glad unge i en änden och rena, torra kläder i den andra.

Fru Filifjonk var visserligen väldigt glad att småhomsorna inte gick i yllekläder och läderskor. Kläder som suger åt sig fukt, tar en evighet att torka, ska putsas och pressas. Men ändå.

Ofta tänkte hon på farmor som stod på Mälarens is och sköljde tygblöjor till tvillingar. Efter att först ha burit in ved och vatten, kkat tvätten på vedspisen. Sen fick den hänga där över vedspisen och matlagningen, den lilla stugan i Sjölottenberg måste ha drypt av fukt.
I skolbetygen på den här tiden kunde lärjungen ha frånvaro på grund av brist på kläder och skodon.

Nä, Fru Filifjonk är mycket glad över att ha en tvättmaskin, där man bara lägger in tvätten och sen trycker på en knapp. Tråkigt må det vara men jobbigt? Icke.

Tvättar vi för mycket. Ja visst gör vi det. Kläder som använts en halv dag åker i tvätten, det kunde gått att vädra dem. Alldeles särskilt som vi dag tvättar oss minst en gång om dagen, ofta fler.
Kommmer ni ihåg skåpen man hade sin gympapåse i förr? Efter gympan la man ner kläderna och handduken i en tygpåse som man sen hängde in i klassens såp. Två gånger per termin blev man beordrad att ta hem den till tvätt. Småhomsornas gympakläder gick i tvätten efter varje lektion.
Det kunde ju vara nåt mellanting.

Mammorna stod i tvättstugen, det tog ofta en hel dag. Kvällen innan lade man tvätten i blöt i enorma stålkar. På morgonen satte man igång tvätten. Tvättmaskinen var gjord av blankt stål, hade två stora luckor, manuell temperaturinställning, och vattenpåfyllning genom en tratt på sidan. Det gällde att passa temperaturen och stänga av gasuppvärmningen när rätt tvätt temperatur uppnåtts.
Ja innan dess skulle förstås tvätten lyftas ur blötläggningsvattnet, vilket man gjorde med hjälp av två tvättkäppar. Vattnet tappades ur i rännan som löpte runt rummet och fram till golvbrunnen.
Medan temperaturen steg började man med handtvätten i den djupa tvätthon. Mellan tvätten och sköljningarna lade man strumporna och ylletröjorna på träbänken bredvid. Var tvättstugan modern hade en en separat centrifug, annars fick man vrida så gott det gick. Så titta till temperaturen och så in i torkrummet med handtvätten.. Den enorma värmefläkten sattes igång och lät som halv orkan.
Passa tvättmaskinen och låta den gå en stund med rätt temperatur. Tvättvattnet tömdes ut i rännan, och hela tvättstugan fylldes av ånga från koktvätten. Den heta tvätten lyftes ut med hjälp av käpparna, och så skulle den sköljas i de stora bykkaren.
Ny tvätt ner i maskinen, tvättvolymen var rejäl eftersom man inte rände i tvättstugan alltför ofta.
Kallvatten tappades upp i stålkaren och tvätten sköljdes genom att röra runt med tvättkäpparna. Minst två sköljvatten, men gärna tre eller fyra. Ett drypande vått lakan väger sina modiga kilon, det var ett tungt, tungt jobb att tvätta.
Fanns det ingen centrifug kunde det finnas två valsar man kunde veva tvätten igenom för att pressa ut vattnet. Sen hängdes tvätten i torkrummet, och nu fick man inte bara passa temperaturen i maskinen utan också hålla koll på torktvätten så man slapp dänka stryk- och mangeltvätt.
Stora spånkorgar med trästomme, mangelkorgar, användes för att lägga tvätten i. Så in i mangelrummet där lakan och dukar skulle läggas innan de rullades upp på trästockarna med hjälp av mangelfilt.  Så sätta igång den stora stenmangeln, där man fick passa på när den gick upp i ytterlägena. Då kunde man stänga av och byta mangelstock. Handdukar och örngott manglades också.  Så tillbaka med den fuktiga, manglade tvätten på tvättlinorna i torkrummet.
Det gällde att plocka om tvätten som hängde på tork, så den torkade jämnt. Lakanen skulle vändas på och tvätten närmast fläkten, som torkade först, tas ner och blötare tvätt flyttas närmare.
Så tillbaks till tvättstugan och nästa maskin tvätt som skulle igenom samma procedur.
Ibland tvättade man sina mattor, då fick man hänga dem på den stora tvätt bocken i trä för att rinna av. Sen drog man bocken in i torkrummet. Det gjorde man oftast sist för då kunde mattan hänga kvar över natten. Fukten i rummet fick man släppa ut genom fönstret och var det kallt ute, så fick man öppna och stänga så att det inte blev varken för kallt eller fuktigt.

Mellan varven stack man emellan med strykning av skjortor, blusar, näsdukar, byxor, kjolar.
Oftast hade man smörgåsar och kaffe i termos med sig, det blev för stort avbrott att gå upp för lunch.

När kvällen närmade sig städade man av mangelrum och tvättstuga. Nästa tant kom ner med sin tvätt och lade i blöt.
Morgonen därpå gick man ner och hämtade den sista torra tvätten.
Eller upp, i många, många hus tvättade man i källaren och hängde tvätten till tork på vinden. Efter att ha släpat de tunga mangelkorgarna uppför trapporna.

Fru Filifjonk klappar ömt den automatiska tvättmaskinen och den lika automatiska torktumlaren.......

Lördagstema: TÅG

När tionde Karlen drog ut i fält
fans ingen stins som vinkade snällt
med spade och flagga, och bommarna fällt
och ingen stationskarl som växlarna ställt
i läge för tåget att gå över Bält.

Nej, här var att traska, att skritta och gå
och hoppas att lita till isen man må,
som snabbt vuxit till, till en tjocklek som få
sett till förut, detta nådens år då
man en gång för alla måtte dansken klå.

Till höger gick Wrangel, till vänster gick Tott
i mitten gick kungen, för nu var det brått
att hinna till skansen där danskarna bott
med hästar och foror, det var alls inget slott
en fast punkt för hären, det var det blott.

Hästar och ryttare, bönder, befäl
de skjuter mot svensken och träffar en del
men striden blir hård och nu ser man väl
att isen den sviktar, man har räknat fel
hur mycket den tål, det kan aldrig gå väl.

Och så blir det sant, det man ej räknat med
att isen går upp, och så faller ned
i det isande vattnet, i två långa led
tyska skvadroner som alltför tätt red
tionde Karlen torde blitt vred.

Königsmark, Waldweck i djupet försvann
men si, si resten av karlarna hann
framåt till skansen där blodet det rann
i bittraste strider, om det fynska land
som tionde Karlen med lätthett vann.

Så tänk nu på detta när tåget du tar
så enkelt som nu, det aldrig var
för tionde Karlen och betänk att du har
sittplats, biljett,destinationen är klar
fram över Bältbron, så enkelt du far.

Det torde den tionde Karlen dig unna
du åker så enkelt, spåren är funna
 du slipper på isen, på tjockleken grunna
om än den är tjock eller flaken är tunna
så vet att broarna inte är brunna.